Visst, jag mår bra. Eller idag har jag dagsömnshuvudvärk. Men det är normale.
Men jag mår bra, eller hur. Jättebra förmodligen. Skamligt bra.
Vissa dagar gör att man mår bättre än alla er andra, och så håller det i sig i några dagar. En sådan dag hade jag i tisdags.
Egentligen är det helt sjukt att man kan känna såhär efter mer än 5 år, man känner sig nykär, igen och igen och igen. Jag älskar ju den kvinnan.
Och så läser jag "Kärlek är ett blandband, livet låt för låt". Och den träffar mig såklart rakt i magen så jag tappar luften. Händer något sådant mig vet jag inte vart jag ska ta vägen.
Har bara kommit 50 sidor in i boken men har redan fått lägga ifrån mig den på tunnelbanan, man kan ju inte sitta med tårar i ögonen på väg till jobbet.
1 kommentar:
jag är väl ingen kvinna?
Skicka en kommentar