Orkanen närmar sig

Snart smäller det! Stod det i en kommentar samt en länk till Pascals hemsida.
Det snurrade till lite i skallen och jag blev alldeles upprymd av bilden, omslaget och låttitlarna.
Nyår och Tuttifrutti går redan att höra på myspace, Dansar har vi hört live. Och att döma av de tre låtarna kommer det bli en fantastisk skiva, och om jag bara ska gå efter titlarna blir det den bästa skivan hitills.
27 januari släpps den alltså, idag är det 10 november. Med lite enkel matematik är det knappt en månad dit (november är snart slut, decemeber är bara julstök, sen nyårskoma, bara några veckor alltså). Räknar man ordentligt är det mycket längre, men jag räknar inte ordentligt...

You trip me up

Winter Kills

Nätterna är långa nu, såhär på vinterhalvåret är det natt mest hela tiden. Så vad gör väl det om jag stiger upp först vid 13-14? Solen visar sig ändå inte. Just nu njuter jag av mörkret och den kyligare temperaturen Härligt ska det bli att ta en promenad, halvt nyvaken, där runt 16, precis när kaffet kickat in. Nog gillar jag vädret och mörkret just nu men kom tillbaka i mars, då är jag synnerligen trött på eländet och vill ha sol, gröna löv, blommor, uteserveringar, låga tygskor & nya t-shirts.
Ack den som ändå kunde vara nöjd någon gång.

This aint Havana

Ingenting händer här.
Veckan som gick innefattade mest soffliggande och matförgiftning samt en spelning med Henry Fiats Open Sore på Debaser, jag saknade Sir Henry Fiat bakom mikrofonen, hans nya projekt Friends of Dorothy spelade samma kväll. De beskriver sin musik som powerpop och han kallar sig nuförtiden för Paul Fashion, tyvärr nådde det inte riktigt upp till förväntningarna.
Föresten gör han sig mycket bättre än en S/M-mask över ansiktet, fast det gör vi nog alla.
Samma kväll var det gearquiz som inte var allt för roligt, vi kom delad tvåa och vann skivor med band som jag inte vill lyssna på för att de var fula på omslaget.

Nu är det måndag, jag dricker en öl rökig som whisky. lyssnar på End of the Century skivan och min röv tänker inte lämna soffan den här dagen heller.

Stilla Natt

Julen närmar sig och som jag längtar, särskilt efter gårdagens nyhet om att Carola, på sin julskiva, ska sjunga Stilla Natt i duett med Hank Von Helvete. I mina öron låter det fantastiskt, särskilt om de lyckas tona ner Carola.
Älskar julen, älskar jullåtar, älskar när artister gör oväntade jullåtar, som när Bright Eyes släppte sin julskiva för ett par år sedan. Blue Christmas har aldrig låter mer sorgsen...

sick again

Klockan är fyra på natten, jag har varit sängliggande/sovandes i snart 24 timmar bortsett från 2-3 timmar på kvällen då jag tillslut förmådde mig upp ur sängen. Man blir dumihuvet för mindre.
Nu är jag "frisk" tror jag bortsett från att jag har vätskebrist och ett snurrande huvud.

Once I was not, but now I'm dancing

Efter besked om höjd lön smet jag lite tidigare från jobbet. Bussen gick inte på ett tag så jag promenerade en bit. Stockholm var stormigt och kallt, folktomt och rått, taxichaufförer som tutade på mig, kickers som såg farliga ut. Jag dog inte knivdöden, blev inte kidnappad av någon från det suspekta taxibolaget (med världens dyraste taxameter) "Taxi I Stockholm" utan satt tillslut på nattbussen.
Efter lite sömn väntar frisörbesök och jag har som vanligt ångest över sådant, det kan vara det värsta jag vet. Dock brukar resultatet bli bättre än jag vågar hoppas på nu när jag gått över till den mörka sidan där frisörbesök går på några hundralappar mer än jag vanligtvis betalat.

På tal om ingenting undrar jag hur långa Alex Turner och den andra killen från Last Shadow Puppets är, de ser ut som två små hober i senaste videon, de ser ut som två små barn som blivit uppklädda i svindyra kostymer.
Någon annan som är hob är min grannes kille, hon (jag är fan hundra på att det är hon) har nu haft en svart sopsäck stående i trapphuset i ett par dagar. Som en markering ställde jag säcken i vägen för portdörren när jag kom hem i morse. Så att någon mer än jag kanske kan bli irriterrad på fittan där uppe.

Tunnelbanan körs numer av MTR, för tidigt att säga något om skillnader, men på nattbussen satt det två killar påväg mot högdalsdepån, deras nya uniformer var iallafall snyggare än de Connex stod för, alltid nåt.

Förövrigt verkar Wimbledons finest, Jamie T, ha släppt en skiva som är riktigt, riktigt bra. Pet Sounds får ett besök imorn, då det nog blir Masshysteri och Alkbergs nya också.

Solen börjar gå upp, dags att sova.

I thought that we were winning

Carro har dragit till sin syster i skåne i ett par dagar. Lägenheten är tom och blev snabbt skabbig och ungkarlsaktig med allt vad det innebär av obäddadsäng, micromat och kaffe i ohälsosamma mängder.
Spenderar tiden innan jobbet med att lyssna på Rod Stewart, eller är det Broder Daniel - When we were winning? Bra skit hursomhelst.

När man vinner ett fotbollsguld är det tydligen helt okej att klättra upp på polisbilar. Att man får räkna med "lite bråk" är tydligen också helt okej när det gäller fotboll, det är ju inte "fansen" som slåss, utan det är bara "huliganer".
Jag blir bara så less, skönt vi slipper fotbolls-vm iallafal!

Ge mig vit skit

Markus Krunegård har alltså en låt på en av sina nya skivor som heter Ge mig ingen vit skit, ge mig afrobeat. Nu har jag ju inte hört låten eftersom jag har damp och således inte orkat ta till mig dubbelskivan utan tänker låta dem glömmas bort. Vad tänkte han egentligen? 26 spår i dessa iphone-tider där folk knappt orkar lyssna på en hel låt?
Hursomhelst, poängen jag ville komma åt är att titeln Ge mig inget vit skit, ge mig afrobeat rimmar ganska illa med extremt vit popmusik producerad av Mauro Scocco, jag fattar det bara inte.

Att komma hem ska vara en schlager

Tillbaka från london, lite fetare och en fantastisk kyrkogårdsupplevelse rikare. Gotisk värre kanske, men vi valde iallafall att ta en guidad tur inne på Highgate Cemetery (den västra delen är endast öppen för guidade turer). Skulle jag endast ge ett londontips skulle det vara att besöka Highgate även om man inte gillar Dracula eller gotik.
Som vanligt efter en tur någonstans är det riktigt skönt att komma hem igen till stockholm, där bilarna kör på rätt sida vägen, där pipande ljud faktist är något slags larm och inte ett "det-är-okej-ljud", där kuddarna är mjuka, där katterna välkomnar en hem med att stå och skrika på övervåningen hemma hos Carros mamma (katterna är oftast knäpptysta), där tangentbordet har alla tecken på "rätt" plats.
Det bästa med att åka iväg på semester är att komma hem.

Varmt

20 grader varmt, dags för milkshake!

Kyrkogårdsturism

Turistar på Highgate Cemetery.