Problemet med Håkans skiva är titlarna. Helt plötsligt är det en 16 åring som varit framme och kluddat. Visst är Håkan de stora gesterna och känslornas man, men titlar som Kär i en ängel, Flyg du lilla fjäril, Kärlek är ett brev skickat tusen gånger osv gör att man blir lite avtänd.
Skivan är annars riktigt bra, jag gillar verkligen hur han utvecklas med varje skiva, dock är det kanske inte alltid åt det bättre.
Folk saknar den första skivan, men kom igen, hur tröttsamt hade det inte varit med eufori och smithsgitarrer ännu en gång?
1 kommentar:
Am I right or am I right? Carro vet alltid bäst.
Skicka en kommentar