Igårkväll drog vi oss iväg till Skogskyrkogården för att få oss en promenad och känna av lite gotiska vibbar. Hade aldrig varit där förut och bara murarna som omgärdar kyrkogården var fantastiska och lagom skrämmande.
När man passerar grindarna är det enda man ser ett stort fält, en kulle, ett jättestort kors samt ett kapell en bit bort på fältet, i horisonten.
Det skapade en slags domedagskänsla, vi valde att ta till vänster för att undslippa domedagen. åtminstonde kändes det som om något hade hänt här, något riktigt hemskt. Som om vi just passerat Arbeit Macht Frei skylten och det här var allt som var kvar.
Så vi valde som sagt att ta till vänster, och det vi såg var gravar, vilket kanske inte är så konstigt på en kyrkogård, men det var gravar så långt ögat kunde se. Och inte tog det slut heller trots att vi promenerade en bra bit. Fick en konstig känsla, ont i magen och huvudet snurrade.
döden och jag funkar inte riktigt ihop. Även om jag slapp de vanliga tankarna om en närståendes död så kände jag obehag ganska länge när vi gick där. Men till slut släppte även det.
Men det var riktigt fint och så stort att trots vi promenerade där i 40 minuter inte ens gick runt halva kyrkogården.
Fantastiskt stort, jag måste dit till hösten när skogen sprakar av färg. Och domedagskänslan är än mer påtagande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar