Doktorer har en hånande ton och min fot var tydligen helt okej.
På vägen hem var det som Groundhog day i min ipod. Jag kunde helt enkelt inte sluta lyssna på Pascal - Inte Redo. Om någon någonsin skulle undra hur min skivsamling lät skulle jag ge dem den här låten som exempel. Den kör över mig, som en blåbuss som kommer farande längs valhallavägen kör den över mig.
2.20 in i låten släpper jag allt, sitter på tunnelbanan, spelar lufttrummor och hoppas (såhär i efterhand) att jag inte sjunger med. För jag vill sjunga med, skrika med, något lättas från min kropp varje gång jag hör låten.
Jag återkommer hela tiden till Pascal, Orkanen närmar sig är lätt årets bästa skiva, vad skulle ens kunna mäta sig i jämförelse?
1 kommentar:
Malou har besök av nån som spår med tarotkort. Malou kan inte vara riktigt klok.
Ljuset o dagen o solen här kommer räddningen. Allt är nytt o på gång igen.
Så sjukt talande för det icke-liv jag lever för tillfället.
Skicka en kommentar