Fredagens bad gick ju rätt så ordentligt åt helvete, hann precis doppa oss när en våg drog ner alla våra grejer i vattnet. Carro var som en räddare i nöden när hon fiskade upp alla grejer innan de spolades ut i mälaren, men mitt i allt slogs hennes knän trasiga mot stenarna. I dyblöta kläder, skor och trasiga knän fick vi bege oss hemåt.
Morgonen efter vaknade jag av en duns från badrummet och hittade frugan avsvimmad på badrumsgolvet. Hon hann svimma en andra gång när jag gick för att hämta vatten, då var hon alldeles blå om läpparna och jag fick ordentlig panik. Avsvimmandet kan ha varat i 10 sekunder eller 10 minuter, gjorde allt för att få henne att vakna, trodde hon dog där & då, var nära att ringa ambulans. Då vaknade hon upp, tittade på mig och undrade vad jag höll på med.
Så kan det gå med alldeles för mycket värme och alldeles för lite vätska.
Min dödsångest blev inte direkt bättre av det här, så senaste dagarna har jag mest gått runt med en klump i magen, som sakta men säkert ger med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar