Jag bidde besviken. 59.33 blev tiden tillslut och jag skyller det mesta på värmen, den extrema tropiska värmen.
Redan efter första kilometern var jag blöt av svett och vätskestationen vid 4 kilometer var efterlängtad. Efter det bar det uppför, södermalm har ett par rejäla backar. Sofia Kyrka passerade jag på en hyfsad bra tid men efteråt började benen kännas stumma, i det kvava vädret kändes det som om syret skulle ta slut vilken sekund som helst. Uppe på fjällgatan vart det sportdryck som aldrig kickade in utan istället kände jag mig uttorkad med rysningar längs kroppen. Folkkungagatan kändes dimmig och vägen mellan medis och mariatorget via mördarstigningen uppför mosebacke är svart, jag minns knappt något längs den vägen förutom att min playlist på 55 minuter tog slut strax efter jag passerat Oliver Twist.
Och så upploppet, hornsgatan, världens längsta upplopp. Så fort jag svängde ut från mariatorget drog jag igång spurten, 100 meter senare tog krafterna slut, 400 meter senare gick jag i mål - svimfärdig.
Två muggar vatten, en banan och en energi-bar senare var jag "fräsch" igen med en tröja blöt som om det hade regnat.
Men, mina knän höll och jag siktar nu på ytterligare ett mil-lopp under hösten. Nästa år kör jag midnattsloppet igen och då jävlar ska jag under 50!
4 kommentarer:
precis - det finns ju fler lopp. blir det hässelbyloppet?
ja, hässelbyloppet blir det nog. två kompisar från jobbet ska också springa det. de säger att. det är ett lopp känt för att sätta personliga rekord så nu ska jag komma igång med träningen igen.
Usch, läste att två personer avlidit i samband med loppet. Farligt det där med löpning.
precis, flackt och fint är det tydligen, och lite hösttemperaturer säkert.
Skicka en kommentar