Satan har som sagt greppet om min skivsamling för stunden, med det sagt är det inte konstigt att jag nu sitter och lyssnar på Electric Wizard som precis släppt en ny platta. Det är tungt, riktigt jävla heavy om man säger så. Nedstämt mörka riff och dova basgångar. Enda kruxet är att de gillar gräs, ja de lever för gräs, "smoking grass like lawn mowers" (tack phonetic!). Jag är som bekant emot knarkandet som attitydsgrej och musik gjord på gräs får alltid problem. Antingen blir det flummigt och ofokuserat. Eller så blir det som i Electric Wizards fall - UTDRAGET. Varenda låtjävel är minst 6 minuter lång och det med låtar som lätt skulle klara sig under 2 minuter strecket.
Måtte djävulen ta alla haschrökare!
1 kommentar:
det styrker Chuck Klostermans tes om heavy=gräs och hard=sprit.
Skicka en kommentar