En annan som gick bort igår var Per Grundèn, för en del känd som operasångare, för mig bara känd som Wall-Enberg. Men sen är ju jag bara en sucker för Jönssonligan.
Wall-Enberg är den bästa filmskurken, en vidrig överklasskurk.
Skurkar från överklassen vill man Nita, kul då att vi var på debaser i lördags och såg en skymt av just Nitad. Som vanligt föredrar jag kängpunk i hörlurar, ensam. På scen med det typiskt dräggiga klientelet och det bristfälliga ljudet faller det råaste bort och blir bara brölande.
Men förjävla snygg merchandise hade dem, fan ta mig att jag aldrig bär kontanter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar