sömnhelvetet

5-6 timmars sömn senare stod jag på systembolaget (efter yrvaket ha tvingat mig till tvättstugan). Det ger en inte så liiiiten alkiskänsla att stå med morgongrus i ögonen och rufsigt hår när man plockar bland cava och rosèhyllorna. Så illa är det faktiskt inte, jag är bara förutseende då jag har en ledig helg som väntas bli första varma, soliga helgen det här året samt en balkong som ska pimpas.  

På jobbet väntar fackliga diskussioner då vi enligt nya kollektivavtalet har fått tag i lunchrastfrågan och numer har schemalagda luncher. Det tisslar och tasslas, skriks och kastas arga blickar. Och där står jag och ska ta emot all skit och förklara för alla VARFÖR det är så här. Inte fan är det för att jävlas med någon, som den allmänna uppfattningen är nu.
Det finns två alternativ vad gäller lunchraster, det ena är att rasten är obetald men schemalagd. Det andra är att rasten är betald men att man får äta när det passar driften samt under hela sitt arbetspass står till företagets förfogande.
Hos oss har vi haft en mix utav de båda, obetalt men inte heller schemalagd. Inte helt okej.
Nu har facket ihop med företaget förhandlat fram den nuvarande lösningen, alltså schemalagda luncher och helt plötsligt är allt pannkaka och det skriks åt höger och vänster, upp och ner.

Okunskap och dålig information gör mig trött, sömnbrist gör mig tröttare. Nu jävlar ska här förklaras och diskuteras.
Men innan dess lyssnar jag på hård, men ganska så poppig spellista.
sömnhelvetet