Det är den tiden på året. Filmfestivalen är i full gång. Självklart har jag, sen programmet kom ut, spånat, letat, hittat filmer jag vill se. Kollat upp mina lediga dagar och nästan gjort ett schema i huvudet. Så gör jag alltid. Trots att jag vanligtvis ser runt 5-10 filmer på bio om året så är filmfestivalen något för mig.
Inbillar jag mig åtminstonde. Om historien ska upprepa sig (förmodligen) kommer jag inte se en enda film, kommer inte ens lösa ett festivalkort i år heller.
Skulle jag få ett ryck, då finns det ett flertal filmer jag gärna skulle se.
No country for old men: Bröderna Cohen är mina favoritregissörer (man måste ju han någon), är de inte mina favoritregissörer är de mina favoritbröder. Men faktum är att allt jag sett med dem har varit riktigt bra, knappt en dålig scen vad jag kan komma på. Har knappt läst på om filmen men jag kan väl knappast bli besviken.
Control: Såklart, av Anton Korbijn. Visserligen kommer den på bio senare, men det är först om några månader. Vore kul att se nu då det sägs att den är bra.
I'm a cyborg, but that's ok: Jag är inget stort fan av asiatiska filmer, om jag ens sett någon. Men historien här verkar fantastisk, kärlek och galenskap.
Manufacturing Dissent: Projektet började som en hyllning till Michael Moore, men trångsynta som filmskaparna måste ha varit blev de överaskade över att både har faktafel och ljuger. No surprises, men sevärt.
Fjärilen i glaskupan: Vill jag förmodligen se, men skulle bara drabbas av bröstsmärtor och ångest. Å andra sidan, klarade jag Warren Zevon dokumentären (det gjorde jag inte), klarar jag allt.
Leo: Josef Fares vet med sig att han har skämt ut sig med både Jalla Jalla och Kopps. Däremot ska ju Zozo ha varit en seriös film, dock verkade den ointressant för mig. Men här, nu kommer en film som säkert kan ha något att säga. Förhoppningsvis utan att vara sådär typiskt svenskt överdrivet och dålig. Som det nästan alltid blir med svensk film, klyschor överallt.
Nu står det still i huvet, men jag har hittat minst 5-6 filmer till som jag verkligen vill se. Men det slutar nog med att jag som vanligt säger: Äh, jag går på Popcorn istället, musik är min grej.
Att jag aldrig kommer iväg på Popcorn är en helt annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar