Bacardin tar fram det värsta hos mig

Häromveckan plockade jag fram Franke ur skivhyllan, de har tyvärr samlat lite damm vilket är synd då skivan har låtar som är smått fantastiska. De är det ju det där bandet som har släppt två av tvåtusentalets bästa singlar (Ställs mot dig & Aldrig Förstå).
De kom, de sågs och förlorade. Och nu har vi väntat i flera år på en uppföljare, men det är väl som det alltid är med dem där krångliga göteborgsbanden, mycket snack och lite verkstad.
Det har snackats om en skiva i ett bra tag nu och trots att de spelade på Way out West för ett år sedan så är den spelningen det enda livstecknet vi fått.
Så jag får nöja mig med att spela Optimismens Hån om och om igen.