Nordpolen släpper skiva, tillslut. Som vi har längtat ända sen förra hösten när han dök upp på myspace. En stund senare fick han agera förband åt hästpojken på deras första(?) spelning, Nordpolen var bättre, som han körde över dem va. Sen vart det tyst ett tag, men nu är så skivan äntligen här.
Men det är långt ifrån bara jubel från min sida, för jag tål inte den här imagen han har lagt till sig. Spela svår i säckiga jeans och visst känns det lite väl klyschigt att namedroppa obskyr techno i samma mening som finkulturella författare?
Ärligt talat? Den här TTA/Belfrage livsstilen är sjukligt fejkad, varför är det ingen som ser det? Medelklass kids som spelade fotboll rakt igenom hela sin ungdom, har sitt lag i världens alla fotbollsligor och sedan försöker spela på något slags svårmod och utanförskap.
Dekadensen finns inte där bara för att man dricker champagne och pratar knark, poser har väl aldrig varit sexigt?
Nej, jag köper det inte.
Dem där säckiga jeansen och resten av det fula paketet. Nej tacka vet jag band som S.C.U.M som åtminstonde har vett att vara så snygga så att jag VILL höra hur de låter (jag tänker suicide direkt!)
Vilka jag kommer att få se live på lördag då de spelar på Vice festen, dit jag förmodligen beger mig efter en visit på Rossis inflyttningsfest nu på lördag.
S.C.U.M (jag vet, jag är en klyscha som faller för dem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar