Den här veckan kör jag vanliga knegartider då jag återigen håller i en kurs på jobbet. Detta innebär att jag stiger upp ur sängen ungefär samma tid som jag brukar gå och lägga mig, vändningen av dygnet har gått förvånansvärt enkelt. Något som jag däremot aldrig kommer att vänja mig vid är morgonträngseln på tuben. Att tvingas armbåga sig fram och sitta trängd och äcklad av pöbeln runt omkring mig får mig att aldrig vilja köra sådana här tider igen. Annars är det fint att få ta en öl efter jobbet utan att känna sig alkad. I dag är det fredag och inget undantag.
För att överleva resan med packet på tuben gjorde jag mig en liten spellista.
Fattig Bonddräng
1 kommentar:
det är vidrigt när människor omkring en i tunnelbanan blir till en köttmassa man måste skära sig ut ur. där dog min entusiasm för kontorstiderna.
Skicka en kommentar