tisdag 16 april 2013

Träningen

Intressant ändå hur man förändras.
För två-tre år sedan, nästan spottade jag på allt som hade med gym och träning att göra.
Nu tränar jag minst tre dagar i veckan. Framför allt löpträning men även styrketräning. Senast i morse var jag på gymmet, vaknade nio, en timma senare svettades jag bland skivstänger och träningsmaskiner.
Själva träningen i sig är fortfarande tråkig. Varje kilometer jag springer är en plåga. Hamnar verkligen inte i det där zen-liknande tillstånd många löpare pratar om.
Än värre är det med styrketräningen. Vi snackar noll motivation. Ännu värre då det alltid är puckon runt omkring en på gymmet, även när jag är där innan klockan sex på morgonen.

Det enda som får mig att gå vidare och träna ännu en dag det faktum att det ger resultat. Jag mår bättre än någonsin, har inga som helst sömnproblem längre.
Att bli smal har aldrig varit något mål. Jag har alltid varit lite rund eller iallafall haft en kula på magen. Och har varit någorlunda bekväm med det.
Min typ av 30års kris alltså.

Inga kommentarer: