söndag 11 november 2007

In the year Tootaosen

Häromnatten drog jag ner en mapp på några hundra mb fylld med svensk hiphop. Den var proppad med allt det där som jag lyssnade på för en sisådär 9 år sedan(gosh vad tiden går). Det var precis efter att Petter hade släppt sin debut som det verkligen började bubbla i sverige. Undergroundscenen som fanns där i slutet av 90-talet var nyskapande och vågade pröva sig fram, med varierande resultat.
Mitt första möte med sveriges underjord var när jag hörde Looptroop - Jag sköt Palme, och det kändes så skönt med några som faktist verkade vara arga. Några månader senare såg vi Looptroop uppträda på Vita Huset, Promoe hade långt skägg och världen kändes upp och ner när resten av publiken var crustpunkare. Men det gick inte att motstå Looptroop, när man är en 15 åring på vänsterkanten älskar man när folk skriker och rappar ut sit hat mot moderater, rasister och poliser.
Det var startskottet för något, jag kände det. Något som präglade mitt liv, hey jag hänger fortfarande på whoa. (dåvarande Backlash, som blev Svensk Underjord och tillslut whoa).

Mbma, mobbade barn med automatvapen var mina favoriter. Främst för att Seron och Organism 12 kompletterade varandra lika bra som Pete & Carl. När Seron "hittade gud" och lämnade musiken bakom sig kände man sig lite snuvad på konfekten. Det var lite som om Håkan Hellström skulle släppt singeln Känn ingen sorg för mig göteborg, och sen bara försvunnit. Man visste ju att det fanns så mycket bättre där.

Den där scenen dog lite efter några år. Våldsironi och enbart rimmande på flera stavelser, som visserligen låter sjukt coolt men blir sjukt trist i längden.
Kanske är det därför någon av de där rapparna aldrig kom upp ovanför marken, deras skivsläpp funkade inte, albumformatet var inte för dem. Det passade helt enkelt bäst på en knastrig kasset som man beställde till adressen jagvillha@hotmail.com

Anledningen till denna text vet jag inte, kanske för att en del låtar som jag fick ner fortfarande får mig att le, kanske för att jag bara vill dra ut på tiden istället för att göra något annat.
Men 99 var ett bra år ändå.

Inga kommentarer: