Återigen visades Colors på teven ikväll, en såndär film jag sett väldigt många gånger. Nu var det ett tag sen, men minnet var inte nostalgiskt skimrande utan det är en riktigt bra film. Sean Penn och Robert Duvall är både alldeles utmärkta i rollerna som Pac-Man och Hodges och skildringen av gängen känns väldigt trovärdig och långt ifrån en romantiserande bild av livet i hooden.
Colors och Boyz 'N' the Hood var tillsammans med Waynes World de filmer jag förmodligen såg allra mest när jag var 13-14 år.
En tonåring som precis köpt Latin Kings debutskiva var såklart helt såld på hela gangster/ghetto prylen och såg varenda film (jag kom över) i det ämnet. Minns New Jack City, Menace to Society mfl.
På den tiden satt vi och lyssnade på trevliga män som Eazy E och hela NWA gänget trots det lyckades vi bli rediga och snälla pojkar utan vare sig dålig kvinnosyn eller småkriminella gangsters, hur mycket Siewert Öholm än trodde att film och musik påverkade kidsen.
I backspegeln är det väl bara Colors & Boyz 'N' the Hood som faktist fortfarande håller.
Vad gäller musiken är det inte heller så mycket som fortfarande är lyssningsbart, dock så pumpar jag skivan Eazy E - Eazy Duz It aldrig har en skitstövel med pipig röst låtit så cool på skiva.
Nu fortsätter jag att träna på coola gängtecken.
Biatch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar