Ashamed of mistakes repeated

Igår drack jag nog för mycket, mängden var iallafall för mycket, trots det slapp jag lida för det idag. Nästan oförskämt bra mådde jag, som vanligt kom bakfyllan många timmar senare och nu sitter jag på jobbet med ett huvud som känns lika tungt som en kanonkula.
På rasterna tröstar jag mig med Gallows - Grey Britain, något så ovanligt som en skiva som är gjord som en helhet. Det är mer än en skiva, det är ett epos och går endast att jämföras med storheter som Forever, Galgberget eller Ziggy Stardust.
Gallows säger jag, där har ni rockens räddare för 10-talet!
Rasten är slut, nu kallar bunkern på plan 4 igen!