Coldplay på en Fritidsgård, shoegaze på 00-talet.
Eller för att citera Christopher Walken i Waynes World, It's a garage band.
Laakso på Strand var med andra ord ingen höjdare. Nu är jag inget direkt fan men tycker att de lyckades få till ett par riktigt bra låtar på senaste skivan, Krunegårds soloprojekt fick mig tro att det skulle vara något att hänga i julgranen.
Istället möttes vi av ett segt och oinspirerat band med låtar som kanske inte är dåliga, men fruktansvärt intetsägande.
Strand som ställe lämnade även det mycket att önska, vad sägs om att skaffa vinglas kanske? Det är inget annat än ett dålig skämt att servera vin ur saftglas. Fritidsgårdskänslan höll i sig tack vare klientelet, rundpingisbordet och möblerna.
Nej tack, inte en gång till.