Coldplay på en Fritidsgård, shoegaze på 00-talet.
Eller för att citera Christopher Walken i Waynes World, It's a garage band.
Laakso på Strand var med andra ord ingen höjdare. Nu är jag inget direkt fan men tycker att de lyckades få till ett par riktigt bra låtar på senaste skivan, Krunegårds soloprojekt fick mig tro att det skulle vara något att hänga i julgranen.
Istället möttes vi av ett segt och oinspirerat band med låtar som kanske inte är dåliga, men fruktansvärt intetsägande.
Strand som ställe lämnade även det mycket att önska, vad sägs om att skaffa vinglas kanske? Det är inget annat än ett dålig skämt att servera vin ur saftglas. Fritidsgårdskänslan höll i sig tack vare klientelet, rundpingisbordet och möblerna.
Nej tack, inte en gång till.
2 kommentarer:
Haha det var hårda ord. Jag tycker inte spelningen var _så_ dålig ändå, att de skulle ha varit oinspirerade håller jag inte med om. Men däremot är lokalen på tok för stor i relation till scenen om du förstår vad jag menar. Påminner lite om situationen på Debaser Slussen, en scen som jag heller aldrig har gillat.
Håller med om Strand i övrigt, kön till garderoben var ju t.ex. bisarrt lång mest hela tiden vi var där och serveringen/servicen i baren brukar vara rätt långsam.
Gick ni till Debaser sen?
Det var ärliga ord, inte direkt hårda.
För mig kändes det som ett band som stod på scen för att kunna betala hyran, fast innan de gick på scen vann de på lotto och spelningen var istället ett nödvändigt ont.
Skicka en kommentar